Här är några härliga citat av Gustav II Adolf; naturligtvis svårare att ta till sig utan sina sammanhang, men ändå fina exempel på hans formuleringskonst:
Betrakten, att jag bär sorgen för eder, och ändock jag från eder måste skiljas med kroppen, skall dock hjärtat och tankan stadigt hos eder bliva, och efter det jag befruktar, att jag en tid lång måste eder åsyn och omgänge mista, så haver jag velat detta blomstret, som tyskerna Vergiest nicht mein kalla, eder tillhanda sända.
Gustav Adolf till Ebba Brahe, odaterat (troligen sommaren 1614)
Över detta onda kvidde alla goda. Men det är käringatröst kvida och lida.
Gustav Adolfs historia
Till ett exempel vill jag hava fram av hans [Sigismunds] försäkringsbrev de ord, det han lovade sig ingen vela hata heller älska för religionens skull. Detta tydde han, sig ingen, som papistisk vore, ville hata och ingen älska, som av vår religion att vara sig bekände. Var det icke, rättsom han hade velat göra lek av sin loven?
Tal till ständerna vid öppnandet av riksdagen i Örebro den 28 januari 1617
Är för den skuld hälsosammast och rådeligst, att man studerande, som bland mestedel krigsmän härtilldags är vordet föraktat, flitig haver i akt: förty när som vetenskapet därutav haver sin begynnelse och varder sedan med förfarenheten och bruket stadfäst och uppbyggt, så kan en man snart komma till en fullkommenhet uti krigssaker så väl som andra konster.
Om krigsmäns plikter
Interim gick predikan an, texten var om rika mannen, förtalet, huru vi här uti världen leka en komedie, och huru åtskilligt Gud, som all ting regerar, utdelar personerne.
Berättelse om besöket vid Brandenburgska hovet i juni 1620
Jag ser mig själv ingen rolighet mer hava att förvänta, förr än den eviga roligheten.
Tal vid rådsöverläggningarna i Uppsala den 3 november 1629
Och efter gemenligit ske pläger, att kruken bärs så länge till vattns, att hon på sistone sönder går, så varder ock mig på sistone gångendes.
Gustav Adolfs avskedstal till ständerna vid riksdagen i Stockholm den 19 maj 1630