»Ännu en Dag, ännu en välvning av ljus och mörker: Njut din Varelse«, säger du heliga gryning, livande blick av kärlek, strimma av Gud!...
Jag är ännu till, sköna, omäteliga Natur! Du väckte mig än en gång ur mitt eviga mörker! gav mig en dag, en ny varelse, ett litet liv! Du ler till mig i detta ljus, och säger: följ ögnablicken, de kasta, i flyende, ljus och blomster, de ofta skymta undan i moln men för att återblänka ljuvare; följ dem, och lev din lycksalighet!
– Utdrag av en dagbok, Thomas Thorild