Har vi slutat använda ordspråk?

Under arbetet med den här boken har vi reflekterat över hur många gamla ordspråk det finns och hur relativt få som nybildas. Har vi moderna människor inget behov av den här typen av visdomar och levnadsregler längre, eller beror det på ett allmänt förflackat tänkande och användande av språket?

Vi bad AI att välja ut några av de ordspråk (av de drygt 2500 som ingår i boken) som fortfarande används frekvent:

Borta bra men hemma bäst

De är sura, sa räven om rönnbären.

Den som gapar efter mycket, mister ofta hela stycket.

Gå inte över ån efter vatten.

Ingen rök utan eld.

Liten tuva stjälper ofta stort lass.

Man saknar ej kon förrän båset är tomt.

Man ska ej sälja skinnet förrän björnen är skjuten.

Mycket vill ha mer.

När katten är borta dansar råttorna på bordet.

Skam den som ger sig.

Som man bäddar får man ligga.

Tala är silver, tiga är guld.

Tomma tunnor skramlar mest.

Kommer ordspråken fortsätta användas i språket och så fall mer skriftligt än muntligt (svensken vill ju absolut inte framstå som förnumstig), eller dör de ut helt och blir till något ”de lärde” gillar att studera? I vilket fall säger de mycket om vår historia och våra värderingar. Och man kan lära sig ett annat från dem också.

Boken finns ute nu som både pappersbok och e-bok.